onsdag 3 september 2014

Fönstervård

Så typiskt. 2014- en lång, varm, solig sommar. Perfekt för fönsterrenovering och linoljemålning. Men också helt perfekt för att bara ta det lugnt.

Så kom då SISTA dagen på semestern, och ut kom det första paret fönsterbågar för lite "ombryning". Och DÅ börjar det blåsa och störtregna typ varannan dag (men jag vägrar att klaga över vädret denna sommar:)

Med en svart sopsäck för fönstret, som rasslar lite i vinden, har det nu gått några veckor. 

Dessa fönster nytillverkades 2003, till vårt utbygge. Vi satte i gammalt fönsterglas och kittade med linoljekitt. Sedan målades de med 3 lager linoljefärg i NCS-kulören (ungefär): S4010-G10Y. I utbyggnaden, där fönstren sitter, är de ganska utsatta för väder och vind. Inte skyddade av något takutsprång. Väderstrecket är öst. Så efter 10 år så har de blivit ganska medtagna. Man kan skjuta upp underhåll, bara genom att stryka över med lite (gärna uppvärmd) linolja, (bättre inträngning, eller sk halvoljning uppblandat m terpentin) Nåväl, OM vi hade haft mer moderna fönster tror jag kanske inte en så här ganska lindring renovering ens varit möjlig...

Vår lilla lillstuga (där jag förut sålt bl.a. linoljefärg och tempera, därav färgproverna på bortre väggen), fick agera verkstad.

Jag slipade lätt på fönsterbågarna och pillade bort löst sittande kitt. I bågarnas underdel lossnade nästan allt kitt. Sedan tvättade jag med målartvätt/linoljesåpa. Efter det fick det torka ordentligt. Sedan kittade jag med kittkniv, där kittfalsen var helt borta, och lade i kitt med fingret, där det fattades lite. Ett tips är att samtidigt doppa fingret i linolja och liksom "gojsa in" linoljekitt och linolja i sprickor och där kittet lossnat från fönstret. Viktigt att det blir helt tätt mot fönstret, så ingen fukt kan tränga in. 
Att kitta är faktiskt inte så svårt som man kan tro. Ett bra, ganska bearbetat, mjukt linoljekitt, och en kittkniv behövs. Våga testa! Och sitter fönstren på övervåningen är det INGEN som ser om inte resultatet blir perfekt! Övning ger nämligen färdighet. "Göra-själv" gör också att "omöjligt-dyrt-att renovera-lika-bra-att-byta-till-nya-fönster" -argumentet liksom faller.

Nya fönster/fönsterglas/planglas tar ofta väldigt snabbt "död" på ett gammalt hus. (Ur byggnadsvårdssynpunkt förstås, sedan får man välja själv...) 

Sedan får bågarna torka igen. Som sällskap står här en äggkläckningsmaskin också (kanske någon gissade rätt??) Jo, mannen har här projekt "nya kycklingar" på gång. 
(Ooooops, det står visst ett urdrucket vinglas där också- vad gör man inte för att förgylla lite fönsterrenovering...) Och sedan är det bara att måla. Jag tänkte åka och köpa ny färg, nytt kitt osv... Men jag började leta i gömmorna istället. Fann en burk linoljefärg med datummärkning: 2002-10-07!!! Jag rörde en stund, (en bra stund), hällde i lite mer linolja o pyttelite terpentin. Perfekt! VILKEN annan färgsort hade varit målningsbar efter 12 års förvaring??? 
Tre lager blev det. Och nu är fönstren på plats igen. Svarta sopsäcken borta! Nu har jag i och för sig fyra stycken fönsterbågar kvar i detta sexluftsfönster. Men hittar jag något bättre och mer vindtätt alternativ att täcka fönsterhålet med, kanske jag fortsätter i höst. Annars får det vänta till nästa/en annan sommar!
PS. Kycklingarna har kläckts! Tack för sällskapet!
Eftersom de alltså kläckts i avsaknad av en riktig mor, får de här vistas under värmelampans sken tills de blir lite större!

söndag 4 maj 2014

Plötsligt...

... Står en kalv i hagen. Som överlever!
Plötsligt minskar vedhögen lite... Dags att tänka på nästa vinters värme.
Plötsligt går det att ha dörren öppen... Dricka kaffe på trappen. Plötsligt börjar allt om... Grönskan spirar i hagen. Livet återvänder. Kanske det är en klyscha- men det är så sant: TACKSAMHET föder lycka. Jag är så tacksam att jag får vara en del av detta. Får bo på den här platsen. Uppleva en vår. Den här påskhelgen har varit helt otroligt vacker här i Värmland. Att sitta med en kaffekopp och lyssna på vårgalna fåglar, kolla in vårvirriga hönor som letar bästa käket. Och en nybörjar-vinglig-våryster kalv hoppa omkring. Det ÄR lycka! 
PS. Ett försenat inlägg... Vet inte varför jag ibland tvekar med "publiceraknappen". Nu är det gjort. Hoppas Du har en härlig vår Du med!
PS.2: Veden är kapad, kluven och inne i vedboden!

måndag 24 februari 2014

Tankar om Tid.

Det finns inget som är så rogivande som ljudet av en brasa eller tickandet från ett gammalt väggur! Det måste vara något nedärvt i våra gener, ljudet av en brasa inger trygghet, säkerhet, värme, vila... Och i vilka miljöer hör vi idag ett tickande Ur? 

Klockan är arvegods, och från början gillade jag den inte- tyckte den var lite "prålig! Men med åren så har den blivit en del av vårt kök. Glömmer "någon" att dra upp den blir det plötsligt väldigt tomt... 
Den slår också med en alldeles speciell klang. En markering att tiden finns! 

Och det är väl det vi ständigt slåss mot i vårt stress-samhälle. Att jaga tid! Vi har ständigt "för lite" tid, lite "kort om" tid- trots att vi alla har precis lika mycket tid!

Har ni läst Bodil Jönssons bok "Tio tankar om tid"? Det är en ganska tunn, men mycket tankeväckande bok. 

När jag fick min TREDJE påminnelse från biblioteket, att jag borde lämna tillbaka min bok i tid, tänkte jag: -VAD i hela friden håller jag på med? (Hade inte läst den, trots att tanken var det när jag lånade den förstås!) - Kan Jag inte ens ta mig tid till att läsa en lite bok om att just ta sig tid!!!! (Har i perioder tyvärr prioriterat bort min egen läsning, pga renoveringar, barn, jobb, osv, osv...)
Så jag läste den. Tog inte alls mycket Tid:) Och jag tänker på den än, fast det nu var något år sedan. En sak jag kommer ihåg från boken är Bodils egna(?), definierade "STÄLLTID".

Åh vilken tröst det är att tänka på Ställtiden! Hon menar att all tid som man tänker på det där som man borde gjort för länge sedan (projekt, telefonsamtal, samlade högar, ja vad det nu kan vara som man borde tagit itu med...), är inte förspilld tid utan helt enkelt en fas av förberedelse inför det som ska göras.
Kanske inte alltid så medvetet, men när man sedan väl gör saken så tar det ofta ingen tid alls! För att Ställtiden, tiden innan du började, var värdefull.

Trösterikt tycker jag! Speciellt i ett gammalt hus där allt går lite långsamt.

Min gamla kökssoffa i köket- också arvegods, och vilken svindlande tanke att tänka på alla som vilat här en stund genom tiden. Ingen förspilld tid inte!

Så ibland tar jag igen mig här. Under den tickande klockan, med vedspisen tänd, och dörren in till storrummet stängd- DÅ blir det snabbt varmt och gôtt i köket.

Ta er Tid! Tid att vila. Tid att tänka. Eller bara va`...